Insändare i Dagens Nyheter söndag 31 juli 2005. Frågeställningen är fortfarande aktuell, eller hur?

Sent på kvällen ringer en äldre släkting. Hon är bekymrad. Bankomatkortet är borta och hon försöker anmäla det till Nordeas spärrservice. Men hon har lite hörselproblem och kan inte urskilja anvisningarna på deras telefonsvarare.

När jag ringer upp visar det sig att det inte är så konstigt att hon inte hör vad som sägs. Meddelandet är nämligen helt på engelska, När jag framför detta till Nordea instämmer de till sin heder att det är helt ohållbart.

Men det stämmer också till eftertanke, Att kunskaper i engelska är så utbredda i Sverige är bara positivt. Men att ersätta svenska med engelska riskerar inte bara att utarma den språkliga kommunikationen utan utesluter också många människor, ofta äldre, som inte har vuxit upp i dagens anglifierade samhälle.

Henrik Berggren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mer än tre fjärdedelar av personer med invandrarbakgrund använder tyska som sitt huvudsakliga kommunikationsspråk i hemmet. Detta meddelade den federala statistikbyrån i samband med den internationella modersmålsdagen i onsdags. Enligt rapporten använder knappt 54 procent ett annat språk hemma. De vanligaste andraspråken är turkiska, arabiska, polska, engelska och rumänska. De svarande delades in i två grupper. Nästan 73 procent av de direkta invandrarna talar tyska hemma, varav tyska är det enda språket för 21 procent. 90 procent av de direkta ättlingarna till invandrare talar tyska hemma, en tredjedel till och med uteslutande.

Fyra femtedelar av den totala befolkningen talar enbart tyska i hemmet. Flerspråkighet (tyska plus minst ett annat språk) förekommer i knappt 16 procent av hushållen. Tyska dominerar i en tredjedel av dessa 16 procent, medan de övriga huvudsakligen använder ett annat språk för att kommunicera. De återstående 5 till 6 procenten använder inte tyska alls. (hasepost.de, wdr.de)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Måste berätta om en osannolik TV-upplevelse och program på tyska TV-kanalen ARD den 23/2. Programmet sändes mellan kl. 20.15- 0. 15. Troligtvis hade  programmet blivit "förbjudet"(?) på svensk TV och i svenska medier? Varför? 

Jo, antagligen för att artisterna sjöng på italienska och tyska i programmet. Vad hände då igår kväll? Det var otroligt! Jag trodde faktiskt jag drömde. Men fru Ingrid var vittne och kan bekräfta det. Vi kollade på den stora, fantastiska och påkostade "Opernball" 2024 från Semperoperan i Dresden. Den arrangeras varje år i februari. (Wien har förövrigt en liknande "Opernball" varje år även i februari). Mycket fin och elegant dans och musik med klassiskt och operainslag.

Kända operasångare från Tyskland och Europa framträdde. (Inga svenska emellertid!) Den sista timmen  av programmet blev lite modernare och då ägnades det istället åt schlager-/popmusik. 

Den tysk-italienske sångaren Giovanni Zarrella (verksam i Tyskland), med band, sjöng och presenterade många kända italienska/tyska låtar i programmet. Det blev verkligen en EU-kväll. De flesta sångerna sjöngs nämligen på italienska och några på tyska av Zarrella. Det vill säga inga sånger på engelska, för ovanlighetens/omväxlings skull. Vad säger ni? Otroligt och ovanligt, men sant!

Vad skönt att för en gångs skull höra klassiska italienska och klassiska tyska schlager-/poplåtar på TV! Så positivt att ha tillgång till europeiska-/EU kanaler på TV. Kan tilläggas att programmet textades både på italienska och tyska.

Vi hörs, Ciao, Ciao Volare!

C-G Pernbring

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Cornelis Vreeswijk - Cecilia Lind 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Ett gammalt bergtroll

Det lider allt emot kvälls nu,
och det är allt mörk svart natt snart,
jag skulle allt dra till fjälls nu,
men här i daln är det allt bra rart.

På fjällets vidd där all storm snor
är det så ödsligt och tomt och kallt,
det är så trivsamt där folk bor,
och i en dal är så skönt grönt allt.

Och tänk den fagra prinsessan,
som gick förbi här i jåns
och hade lengult om hjässan,
hon vore allt mat för måns.

Det andra småbyket viker

och pekar finger från långt tryggt håll,
det flyr ur vägen och skriker:
tvi vale för stort styggt troll!

Men hon var vänögd och mildögd
och såg milt på mig, gamle klumpkloss,
fast jag är ondögd och vildögd
och allt vänt flyktar bort från oss.

Jag ville klapp’na och kyss’na,
fast jag har allt en för ful trut,
jag ville vagg’na och vyss’na
och säga: tu lu, lilla sötsnut!

Och i en säck vill jag stopp’na
och ta’na med hem till julmat,
och sen så äter jag opp’na,
fint lagad på guldfat.

Men hum, hum, jag är allt bra dum,
vem skulle sen titta milt och gott,
en tocken dumjöns jag är, hum, hum,
ett tocke dumt huvud jag fått.

Det kristenbarnet får vara,
för vi troll, vi är troll, vi,
och äta opp’na, den rara,
kan en väl knappt låta bli.

Men nog så vill en väl gråta,
när en är ensam och ond och dum,
fast litet lär det väl båta,
jag får väl allt drumla hem nu, hum, hum!

Gustaf Fröding

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skolinspektionen har besökt Internationella Engelska Skolan i Kista. Rapporten visar med all önskvärd tydlighet att IES är ett luftslott. I och med den här rapporten spränger de sitt eget luftslott. Ingen kan, efter att ha läst rapporten säga att IES är en skolkoncern som lyckas med skolresultaten, studiero på lektionerna och trygghet för eleverna.

På IES i Kista går det i dagsläget 760 elever. Det är en stor skola med årskurserna 4-9.
Den har dock varit ännu större. Så här har elevantalet sett ut de senaste fyra läsåren.

2019/2020 – 926 elever
2020/2021 – 923 elever
2021/2022 – 859 elever
2022/2023 – 760 elever.

De har tappat i snitt 27 elever per årskurs på fyra år. Jag ser samma trend på andra skolor, att elevantalet minskar i snabb takt.

Elevunderlaget på IES i Kista

Andel flickor: 52,5 procent.
Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning: 57,8 procent. Det kan jämföras med kommunala Rinkebyskolan som har 17,2 procent.
Andel elever med utländsk bakgrund: 87 procent.

Avvikelse mellan nationella prov och betyg

Matematik: 25,6 procent.
Svenska som andraspråk: 31,3 procent.
Svenska: 41,9 procent.

Det är 55,6 procent av eleverna som har betyg i alla ämnen och 87,2 procent av eleverna är behöriga till yrkesprogram.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språket utvecklas, men bör det alltid uppmuntras? Det skriver Staffan Dopping i en artikelserie Det hotade svenska språket.Att språk förändras är sedan länge stridsropet från språkliberala låt-gå-gurur som Språkrådets Lena Lind Palicki. Hennes bidrag i serien hade mycket riktig titeln inget problem att språket förändras! Svenskan påverkades faktiskt av tyskan under 1300-1500-talen. Ja, det tyskfärgade språket finns i exempelvis den första svenska bibelöversättningen.  Gustav Vasas bibel var den största kulturella manifestationen från hans tid som rikets konung som historikern Lars-Olov Larson skriver i sin biografi över kungen. Men, det finns en uppenbar elefant i rummet. Influenserna från Tyskland till ett på den tiden outvecklat Sverige innebar en höjning av landets kulturella nivå. Det är inte vad som sker idag, men i Språkrådets värld finns inte upp eller ner, det finns bara utveckling – och den är inte alltid bra.

De som ifrågasätter förändringen är så vana vid at utmålas som stofiler att de brukar gardera sig med att de inte är motståndare till all förändring (även Staffan Dopping gör det).

 Micheal O Gallchobhair: Jag är irländare och finner det obegripligt att ett land verkar vilja överge sitt språk frivilligt. Det kämpas hårt för att iriska ska överleva men ingen tror att det blir hela landets vardagsspråk igen. Skillnaden är att vårt språk utrotades av en kolonialmakt. 

A.R

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret).

Den språkliga mångfalden på jorden är mycket mer djupgående och grundläggande än man tidigare trott. Men den smulas också sönder snabbt, skriver Ross Perlin i The Guardian den 22 februari.

I lingvistikens hjärta finns en radikal premiss: alla språk är lika mycket värda. Detta ligger till grund för allt vi gör på Endangered Language Alliance, en excentrisk storfamilj av lingvister, språkaktivister, polyglotter och vanliga människor, vars uppdrag är att dokumentera hotade språk och stödja språklig mångfald, särskilt i världens hyperdiversifierade städer.

Språk är ett universellt och demokratiskt faktum som skär genom alla mänskliga samhällen: ingen mänsklig grupp är utan det, och inget språk är överlägset något annat. Mer än ras eller religion är språk ett fönster mot de djupaste nivåerna av mänsklig mångfald. Den välkända kartan över världens cirka 200 nationalstater är ytlig jämfört med den föga kända kartan över dess 7 000 språk. Vissa språk kan vara specialiserade på att tala om melankoli, sjögräs eller atomstruktur; vissa grammatiker kan briljera med att konjugera verb medan andra briljerar med syntaktiska uppfinningar. Språk representerar tusentals naturliga experiment: sätt att se, förstå och leva som bör ingå i varje meningsfull redogörelse för vad det är att vara människa.

Användare av sanskrit, latin, grekiska, hebreiska, arabiska, persiska, mandarin, engelska och liknande har ständigt proklamerat att deras språk är heligare, mer perfekta eller mer anpassningsbara än de oskrivna, icke-standardiserade "dialekter" som de ser ner på. Men ur lingvistisk synvinkel är inget språk som används av en infödd talare på något sätt sämre, än mindre brutet. De allra flesta språk har alltid varit muntliga, medan skriftspråket är en relativt ny företeelse som är begränsad till en liten elit i ett litet antal mycket centraliserade samhällen. Att skriva är påtagligt en utbildad teknik för medveten kodning, i jämförelse med de naturliga och universella mänskliga beteendena att tala och underteckna.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)