Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 29 feb 10:00


Ur senaste Forskning & Framsteg, nr 2-2024, sid 52-59: ”Amazonas okända historia”.


”I dag bor över 34 miljoner människor i Amazonas regnskog. Flertalet bor i städerna och ett par miljoner bor inne i skogen. Här finns drygt 380 grupper av urfolk, varav ett hundratal ännu lever isolerade, utan kontakt med det industrialiserade samhället. Enligt den gamla historien om Amazonas liknar dessa små gruppers vardag det liv som alltid levts i skogen. De forskare som företräder den nya historien menar dock att dagens urfolk bara är små rester av de stora ihopkopplade civilisationer som levde här innan Columbus kom hit. Européernas ankomst ledde till omfattande massdöd från en rad sjukdomar, framför allt smittkoppor, som dödade över 90 procent av befolkningen. De som överlevde jagades och dödades av kolonisatörerna, tvingades ge upp sina odlingar, och formades till små och ofta folkskygga grupper av jägare och samlare……..


…...Genom analys av fosformängder i den bördiga svarta jorden har storleken på Amazonas befolkning vid spanjorernas ankomst i mitten av 1500-talet som konservativ uppskattning beräknats till minst 13 miljoner. Det är en kontroversiell siffra, med tanke på arkeologisk tradition, som bara accepterat ett par miljoner, men en väldigt låg siffra med tanke på de faktiska fynden i skogen……


…..Christian Isendahl, Göteborgs universitet: Amazonas i den industrialiserade världen beskrivs felaktigt som sinnebilden av en jungfrulig vildmark.…...oförstörd från mänsklig påverkan. De nya fynden, att människor varit en central del av skogens utveckling och mångfald, utmanar den tidigare bilden.

……..Det är inte människorna som är problemet, utan metoderna vi använder idag: storskalighet, kortsiktighet och monokulturer. Det sätter focus på vad vår civilisation kan tänkas lära sig av dem, som kommit innan oss.”…...Så långt ”Forskning & Fransteg”. 


Min SPRÅKLIGA reflektion är följande: Vad och hur talade dessa 380 olika urfolk inom gruppen och mellan folken? Fanns några skriftspråk, och finns några lämningar eller spår kvar? Uppenbarligen fanns en enorm mångfald och ett utvecklat kunnande för försörjning baserat på lokala omständigheter och i balans med naturens förutsättningar. Man skördade av naturens överskott. 


Våra dagars språkliga storskalighet, kortsiktighet och monokultur heter: ”Engelska framför allt”. Därmed förlorar man så många nyanser av verkligheten. Det lär finnas omkring 200 ord för ”snö” på samiska. Hur många ord på engelska? Undrar hur många ord som funnits för ”regn” bland Amazonas urfolk, och hur många som finns på engelska? 


Lars Fredriksson 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 28 feb 20:58

Erik Helmersson skrev i Dagens Nyheter igår:


Språktidningens test visar att det inte behövs någon ’dom-reform’. Man kan misstänka att debatten drivs av en skara aktivister som vill resa ett monument över sig själva – språkets motsvarighet till kommunpolitiker som bygger en padelhall på en medeltida kyrka.

 

Debatten om de, dem eller dom går vidare. En artikel i senaste numret av Språktidningen redovisar resultatet av ett prov i svenska. Rubriken lyder ’Så enkelt är inte valet mellan de och dem’. Själv drog jag en helt annan slutsats: Oj, är det så många som klarar det?


Resultatet i Språktidningens enkät är att fler än 80 procent svarar rätt på ’de’ eller ’dem’ i vanliga, enkla meningar. Otroligt glädjande, ju! Här har man fått intrycket att merparten svenskar är komplett oförmögna att begripa detta; vi famlar i grammatiskt beckmörker, med en pistol mot tinningen kan vi till nöds tvingas att chansa: ’Eeh… DEM gick på bio?’ PANG!


Det är på senare år som debatten tagit riktig fart, med ilsken frenesi i alla större tidningar: Borde svenskan skippa de/dem och helt gå över till ’dom’?


I den svåraste meningen i Språktidningens enkät, ”De/dem följde vi hem” svarar bara 44 procent rätt (”dem”). Det är förstås trist och ett underbetyg för den svenska skolan. Men ’en ansenlig mängd gör fel när man konstruerar en svårighet’ är knappast ett starkt argument för att ändra grundläggande språkregler och göra svenskan ännu simplare och fulare.


Att vissa har problem med en regel kan ju snarare ses som tecken på att inlärningen borde förbättras. Var/vart är en annan vanlig svårighet i svenskan, liksom särskrivningar. Ska vi bara kapitulera? Varför i så fall inte skriva ’dåm’, om vi nu i högre grad ska låta talspråket styra hur vi skriver?”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 27 feb 12:00

Lärarna underpresterar och studenternas lärande försämras. Så blir det när undervisningen sker på ett språk som varken är lärarnas eller studenternas modersmål, skriver förläggaren Ola Håkansson och forskaren Peter Svensson.


”När undervisningen på svenska universitet sker på engelska, som oftast varken är studenternas eller lärarnas modersmål, får det flera negativa konsekvenser, anser författarna till boken På engelska förstår jag ungefär (Morfem, 2024). Under de senaste tio till femton åren har engelskans inflytande på svenska lärosäten ökat, både som forsknings- och undervisningsspråk. Mellan 2007 och 2020 fördubblades andelen engelskspråkiga program, konstaterar Språkrådet i rapporten Språkval och internationalisering (2022). I dag är dessutom 65 procent av den obligatoriska kurslitteraturen på svenska universitet och högskolor engelskspråkig. 24 procent av all högre utbildning saknar helt svensk kurslitteratur och Språkrådet menar att det inom högskolevärlden har skett ett språkskifte där engelskan i dag dominerar.


Konsekvenserna av denna utveckling för utbildningens kvalitet är problematiska, och det är detta vi diskuterar i boken På engelska förstår jag ungefär (Morfem, 2024). I boken beskriver vi engelskans tilltagande dominans på svensk högre utbildning som en i hög grad ointellektuell och oreflekterad hållning till internationaliseringen av högre utbildning. De beslut som fattas om undervisningsspråk – det så kallade språkvalet – fattas i själva verket i strid med rådande forskning på området. I alla fall om man ser studenternas lärande som något som bör prioriteras.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 26 feb 12:00

Insändare i Dagens Nyheter söndag 31 juli 2005. Frågeställningen är fortfarande aktuell, eller hur?

 

Sent på kvällen ringer en äldre släkting. Hon är bekymrad. Bankomatkortet är borta och hon försöker anmäla det till Nordeas spärrservice. Men hon har lite hörselproblem och kan inte urskilja anvisningarna på deras telefonsvarare.


När jag ringer upp visar det sig att det inte är så konstigt att hon inte hör vad som sägs. Meddelandet är nämligen helt på engelska, När jag framför detta till Nordea instämmer de till sin heder att det är helt ohållbart.


Men det stämmer också till eftertanke, Att kunskaper i engelska är så utbredda i Sverige är bara positivt. Men att ersätta svenska med engelska riskerar inte bara att utarma den språkliga kommunikationen utan utesluter också många människor, ofta äldre, som inte har vuxit upp i dagens anglifierade samhälle.


Henrik Berggren

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 26 feb 08:00

Mer än tre fjärdedelar av personer med invandrarbakgrund använder tyska som sitt huvudsakliga kommunikationsspråk i hemmet. Detta meddelade den federala statistikbyrån i samband med den internationella modersmålsdagen i onsdags. Enligt rapporten använder knappt 54 procent ett annat språk hemma. De vanligaste andraspråken är turkiska, arabiska, polska, engelska och rumänska. De svarande delades in i två grupper. Nästan 73 procent av de direkta invandrarna talar tyska hemma, varav tyska är det enda språket för 21 procent. 90 procent av de direkta ättlingarna till invandrare talar tyska hemma, en tredjedel till och med uteslutande.


Fyra femtedelar av den totala befolkningen talar enbart tyska i hemmet. Flerspråkighet (tyska plus minst ett annat språk) förekommer i knappt 16 procent av hushållen. Tyska dominerar i en tredjedel av dessa 16 procent, medan de övriga huvudsakligen använder ett annat språk för att kommunicera. De återstående 5 till 6 procenten använder inte tyska alls. (hasepost.de, wdr.de)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 feb 14:25

Måste berätta om en osannolik TV-upplevelse och program på tyska TV-kanalen ARD den 23/2. Programmet sändes mellan kl. 20.15- 0. 15. Troligtvis hade  programmet blivit "förbjudet"(?) på svensk TV och i svenska medier? Varför? 


Jo, antagligen för att artisterna sjöng på italienska och tyska i programmet. Vad hände då igår kväll? Det var otroligt! Jag trodde faktiskt jag drömde. Men fru Ingrid var vittne och kan bekräfta det. Vi kollade på den stora, fantastiska och påkostade "Opernball" 2024 från Semperoperan i Dresden. Den arrangeras varje år i februari. (Wien har förövrigt en liknande "Opernball" varje år även i februari). Mycket fin och elegant dans och musik med klassiskt och operainslag.


Kända operasångare från Tyskland och Europa framträdde. (Inga svenska emellertid!) Den sista timmen  av programmet blev lite modernare och då ägnades det istället åt schlager-/popmusik. 


Den tysk-italienske sångaren Giovanni Zarrella (verksam i Tyskland), med band, sjöng och presenterade många kända italienska/tyska låtar i programmet. Det blev verkligen en EU-kväll. De flesta sångerna sjöngs nämligen på italienska och några på tyska av Zarrella. Det vill säga inga sånger på engelska, för ovanlighetens/omväxlings skull. Vad säger ni? Otroligt och ovanligt, men sant!


Vad skönt att för en gångs skull höra klassiska italienska och klassiska tyska schlager-/poplåtar på TV! Så positivt att ha tillgång till europeiska-/EU kanaler på TV. Kan tilläggas att programmet textades både på italienska och tyska.


Vi hörs, Ciao, Ciao Volare!


C-G Pernbring

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 feb 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång

 

Cornelis Vreeswijk - Cecilia Lind 

 

Söndagens svenskspråkiga dikt

 

Ett gammalt bergtroll

 

Det lider allt emot kvälls nu,
och det är allt mörk svart natt snart,
jag skulle allt dra till fjälls nu,
men här i daln är det allt bra rart.

 

På fjällets vidd där all storm snor
är det så ödsligt och tomt och kallt,
det är så trivsamt där folk bor,
och i en dal är så skönt grönt allt.

 

Och tänk den fagra prinsessan,
som gick förbi här i jåns
och hade lengult om hjässan,
hon vore allt mat för måns.

 

Det andra småbyket viker

och pekar finger från långt tryggt håll,
det flyr ur vägen och skriker:
tvi vale för stort styggt troll!

 

Men hon var vänögd och mildögd
och såg milt på mig, gamle klumpkloss,
fast jag är ondögd och vildögd
och allt vänt flyktar bort från oss.

 

Jag ville klapp’na och kyss’na,
fast jag har allt en för ful trut,
jag ville vagg’na och vyss’na
och säga: tu lu, lilla sötsnut!

 

Och i en säck vill jag stopp’na
och ta’na med hem till julmat,
och sen så äter jag opp’na,
fint lagad på guldfat.

 

Men hum, hum, jag är allt bra dum,
vem skulle sen titta milt och gott,
en tocken dumjöns jag är, hum, hum,
ett tocke dumt huvud jag fått.

 

Det kristenbarnet får vara,
för vi troll, vi är troll, vi,
och äta opp’na, den rara,
kan en väl knappt låta bli.

 

Men nog så vill en väl gråta,
när en är ensam och ond och dum,
fast litet lär det väl båta,
jag får väl allt drumla hem nu, hum, hum!

 

Gustaf Fröding

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 feb 15:53

Skolinspektionen har besökt Internationella Engelska Skolan i Kista. Rapporten visar med all önskvärd tydlighet att IES är ett luftslott. I och med den här rapporten spränger de sitt eget luftslott. Ingen kan, efter att ha läst rapporten säga att IES är en skolkoncern som lyckas med skolresultaten, studiero på lektionerna och trygghet för eleverna.


På IES i Kista går det i dagsläget 760 elever. Det är en stor skola med årskurserna 4-9.
Den har dock varit ännu större. Så här har elevantalet sett ut de senaste fyra läsåren.


2019/2020 – 926 elever
2020/2021 – 923 elever
2021/2022 – 859 elever
2022/2023 – 760 elever.


De har tappat i snitt 27 elever per årskurs på fyra år. Jag ser samma trend på andra skolor, att elevantalet minskar i snabb takt.


Elevunderlaget på IES i Kista


Andel flickor: 52,5 procent.
Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning: 57,8 procent. Det kan jämföras med kommunala Rinkebyskolan som har 17,2 procent.
Andel elever med utländsk bakgrund: 87 procent.


Avvikelse mellan nationella prov och betyg


Matematik: 25,6 procent.
Svenska som andraspråk: 31,3 procent.
Svenska: 41,9 procent.

Det är 55,6 procent av eleverna som har betyg i alla ämnen och 87,2 procent av eleverna är behöriga till yrkesprogram.


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards