Viviann tar här upp något mycket viktigt! Vi måste dock ha rätt ingångsvinkel för att komma framåt.

Vi svensktalande, oavsett ålder, etnisk bakgrund eller utbildningsnivå, ska aldrig be om ursäkt för att vi vill tala svenska i vårt eget land. Det är butiksägaren och expediterna som ska skämmas, inte vi! Beteendet visar på en oerhörd brist på respekt mot det land och befolkningen i landet dit man har valt att flytta.

Jag har själv stött på icke-svenskspråkig personal flera gånger, framförallt i samband med restaurangbesök. Jag har dock inte accepterat den engelskspråkiga personalen, utan har krävt eller har vänt mig till svenskspråkig personal istället. Då har de sett bra snopna ut! Jag accepterar överhuvudtaget inte att prata något annat än svenska med personer som har varit stadigvarande bosatta i Sverige under en längre tid (vid 2-3 år sätter jag gränsen). Detta oavsett ursprungsspråk. Om jag är osäker så brukar jag t o m fråga hur länge de har varit bosatta i Sverige, för att kunna motivera mitt beteende. Det har, med få undantag, fungerat utmärkt hittills.

Jag vill uppmana alla som stöter på detta oerhört arroganta beteende, d v s personer verksamma i Sverige som inte bryr sig om att lära sig svenska, att sätta hårt mot hårt. Säg ”No Swedish, no business”, vänd på klacken och gå ut ur butiken. Tro mig! Om tillräckligt många gör det, så ska ni få se på garanterat ökade svenskkunskaper bland personalen över tid.

Ovanstående beteende har möjliggjorts genom en alldeles för slapp hållning gentemot engelskan under lång tid. Naiva och godtrogna politiker har släppt in språket som en gudagåva men även alltför många vanliga medborgare måste rannsaka sig själva och sin slapphet. Personligen är jag helt övertygad om att ovanstående kommer sig av den negativa bieffekten av drygt 200 års oavbruten fred. Många människor har blivit avtrubbade och har tappat sin kulturella och språkliga självbevarelsedrift. Det är på tok för mycket ”Låt-gå-vi-är-i-Sverige-och-det-löser-sig”, över det hela”. Vi svenskar, oavsett bakgrund, måste lära oss att ta strid för något. I detta fall vårt eget språk.

I skolor som Internationella Engelska Skolan ”produceras” dessutom språkbytare på löpande band från studievana hem. Skolan har i dag 34-35 skolor och täcker en allt större del av landet. Har vettigt är det egentligen att tillåta en verksamhet som likt i de forna kolonierna syftar till att skapa en engelskspråkig samhällselit, utställda av amerikanskt riskkapital åt svenska skattebetalera att tvingas finansiera via skolpengen? Det är helt befängt! Den absoluta majoriteten av undervisningen ska naturligtvis ske på svenska i Sverige, annars kan svenskan omöjligen förbli det samhällsbärande språket i förlängningen. Engelskan är redan obligatorisk. Det räcker mer än väl så!

Det finns inget land som har sålt ut sin skola med ett så pass marknadsliberalt och oreglerat system som Sverige. Chile hade ett liknande system tidigare men där insåg politikerna sitt misstag. När ska våra ”s.k. politiska företrädare” (ibland undrar jag vem de företräder egentligen) inse sitt misstag?

Ja, tack Carl Bildt m fl. för er förträffliga friskolereform! Tack för att uppväxande svenskar glömmer sitt språk och sin kultur. (Inte!) Är ni nöjda nu? Rent tokstolleri är vad det handlar om och ingenting annat!

Engelska kan vara en ”vän” som lingua franca men språket blir vårt och andra språks undergång på sikt om det inte regleras genom strama tyglar och en väl genomtänkt språkpolitik visavi nationalspråket i respektive land. I Sverige ska och måste svenska vara det viktigaste språket – sju dagar i veckan!

Per-Owe Albinsson, medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Provisa Sverige AB)

Käre projektledare,

i min brevlåda kom idag en tidningsbilaga från Provisa Sverige AB i form av en 44-sidig broschyr ”Semestertips 2018”.  Den vänder sig uppenbarligen till svenskspråkiga läsare och är följaktligen skriven på svenska – utom i ett avseende. Överst på flera sidor finns en rubrikmässig vinjett av typen Best of Östergötland, Best of Dalarna, Best of Djurgården, Best of Åland och Best of Östersjön. Denna helt onödiga blandning av två engelska ord med ord på svenska tillför inte ett dyft av information – och betänker man att många av de svenska orden innehåller bokstäver med diakritiska tecken kan man ju undra hur bastardfraserna är tänkta att uttalas. Svengelska? Det hela påminner om gamla sketcher i vilka man förlöjligar misslyckad språkinlärning. Men i det här fallet är det inte ens lustigt. Det finns ju alldeles utmärkta svenska alternativ – i konsekvens med texten i övrigt.

 Läsare är förtjänta av bättre språkbehandling även i reklambroschyrer.

 Med vänlig hälsning

 Lars Nordberg

Vallentuna

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)