Den brittiske lingvisten Nicolas Ostler intervjuades i The Guardian den 31 oktober 2010 med anledning av att hans bok The Last Lingua Franca kom ut. Ostler tror inte alls på att engelskan uppgång varar för evigt.

Den som vill sätta sig in i Ostlers övergripande språkhistoriska analys rekommenderas att läsa Empires of the Word (2005). Nicolas Ostler är mycket kunnig i sitt ämne och desututom mer eller mindre bevandrad i 26 språk. Särskilt Empires of the Word borde ha översatts till svenska.

Nedan följer ett utdrag ur intervjun i The Guardian:

"Kan du uttrycka det centrala temat i din bok i ett nötskal?

Engelska är på uppgång just nu, en uppgång som förmodligen saknar motstycke i världshistorien. Men världshistorien är full av språk som har dominerat under en tid, men det finns inte så många av kvar av dem nu. Så den väsentliga idén är att se vad som hände med dem och se om detta skulle kunna vara relevant för situationen för engelskan, som är världens lingua franca i dag.

De historiska omständigheter som ledde till nedgången av ett språk som persiska borde väl skilja sig mycket från de omständigheter under vilka engelska befinner sig i dag?

Nåväl, de skiljer sig oundvikligen sig såtillvida att persiska endast dominerade västra Asien och gjordes maktlöst genom invasionen av utlänningar, människor som i princip kom från en annan planet: britterna i Indien å ena sidan, ryssarna i Centralasien å den andra. I språkhistorien tar det oftast århundraden för det oundvikliga att inträffa. Det tog förmodligen 700 år efter att persiskan inte längre kunde stödja sig på några uppenbara militär eller kulturella medel innan den att misskrediterades. När det gäller ett språk som latin, tog det ett årtusende. Så dessa saker tar lång tid, men det finns ingen anledning att tro att engelska kommer att utgöra ett undantag till den typ av trender man kan urskilja.

Men globala kapitalism, globala medier, global politik - är inte det en hel del att ta med i beräkningen om engelskan kommer att försvinna i slutändan?

Ja, men den här sortens saker har hänt i det förflutna. Jag menar, har du en förklaring till varför latinet inte fick en skjuts framåt genom uppfinningen av tryckpressen? Det fick en omedelbar stimulans, eftersom den läskunniga allmänheten till att börja med huvudsakligen läste latin. Men trenden mot läs-och skrivkunnighet på folkspråken tenderade att överflygla latinet. Just nu har de engelskspråkiga grupperna herraväldet, men det finns bara en väg att gå från ett herravälde.

Hur kommer den nya tekniken – den sortens saker som tillåter omedelbar översättning mellan språk – forma framtiden?

Det har varit den gängse uppfattningen i fråga om språkteknologi att maskinöversättningar inte är tillräckligt bra. Men allt som hindrar dem från att vara tillräckligt bra är bara en fråga om måttstock. Det sätt på vilket maskinöversättning nu utvecklas handlar helt enkelt om att kunna bearbeta mer och mer data för att hitta de betydelsefulla mönstren. Kraften hos de allt billigare datorerna ökar hela tiden. Det finns ingen chans att det lilla problemet med oförenlighet mellan språk kommer att stå i vägen för detta särskilt  länge.

Och eftersom det görs på ett databaserat sätt, kommer teknikerna som löser problemet också lösa det för alla språk, inte bara för de stora och viktiga. Så även avlägsna aborigingrupper kommer att gynnas – kanske en generation senare, kanske förr. Och när detta händer, kommer människor att kunna förverkliga sig själva genom sitt eget språk, vilket de alltid velat göra ändå."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Hillo Nordström

22 mars 2017 10:30

Då vill jag som svar på ovanstående lägga in vad Sveriges Radio precis har presenterat:

"Nu i vår kommer språkrådet ut med en ny upplaga av sina Svenska skrivregler, för första gången på nio år. Och där blir den ökade påverkan som engelskan har på svenska språket tydlig.

För första gången innehåller de svenska skrivreglerna ett kapitel om hur man ska hantera engelska avsnitt i svenska texter. De öppnar också för användning av plural-s i svenskan.

Ola Karlsson på Språkrådet tar ordet story som exempel:

– Där tror jag många tycker att "storyer" blir knöligt. Då är det naturligt med ett plural-s. Man märker också att vi ofta tar s-et direkt på grundordet, så vi följer inte alltid engelskan utan använder det på ett eget sätt många gånger, säger han.

En story, flera storys alltså. För att svenskan ska flyta bra trots att ordet är engelskt.

Det här är en följd av att engelska ord numera flyter naturligt in i svenskan för många av oss.

– Det kommer in helt naturligt, vi blandar in engelska ord utan att nån reagerar på det. Förut hade man reagerat om en talare hade slängt in engelska ord. Nu flyter det bara förbi. Och det är ett tecken på att nåt nytt har hänt, säger Anna W Gustafsson, docent i nordiska språk vid Lunds universitet.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

 

Ulf P

23 mars 2017 11:19

Så kan det vara, även om – som han påpekar – det kan vara en mycket långsam process. I själva verket kan dock denna process redan vara inne i sin inledningsfas.
Jag tänker då inte bara på de datoriserade, snabba översättningarna författaren talar om. Jag tänker även på politiska beslut som ironiskt nog har tagits av folken i just engelska språkets dominerande länder. Som någon kanske börjat ana, tänker jag alltså dels på Brexit, dels på att i Förenta Staterna har valts en isolationistisk figur som överhuvudtaget inte inger förtroende.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Marcus Larsson påpekar på Twitter:   Ser allt fler tecken på att IES har problem. Får till exempel allt oftare upp ”vi har platser kvar”-reklam på FB när jag åker runt i landet.     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spr...

      (Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...