(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkmninnen)

Den svenska språkpolitiken fyller tio år. Vad har hänt under de tio åren? Det får vi svar på i ett nytt nummer av Klarspråk.

Årets fjärde nummer av informationsbladet Klarspråk har precis gått till tryck och skickas snart ut till prenumeranterna.

I numret summerar Språkrådets första chef, Olle Josephson, de tio år som gått sedan riksdagen antog de språkpolitiska målen i december 2005. Han konstaterar att vi nu har mål och en tydlig riktning för språkpolitiken, vilket vi inte hade före 2005. Det samlade betyget för språkpolitikens genomslagskraft blir ett nja, vilket inte är så illa.

Tillgänglighet är ett nyckelord i Språkrådets uppdrag. Alla ska ha rätt till språk och alla ska kunna kommunicera på egna villkor. Så kan ett av de språkpolitiska målen sammanfattas, skriver Harriet Kowalski, nytillträdd chef vid Språkrådet.

Dessutom i det nya numret:

• Hur kommer klarspråksarbetet att utvecklas framöver? Catharina Nyström Höög, forskningsledare vid Språkrådet, blickar framåt.
• Var tredje person kan inte nämna något av de nationella minoritetsspråken, visar en undersökning som gjorts på uppdrag av Språkrådet.
• Ett enkelt konstruerat system är viktigare än hur man informerar om systemet. Det skriver Sten Eriksson, kommunikationschef vid Pensionsmyndigheten.
• Vitryssland eller Belarus, vilket namn ska vi använda? Ola Karlsson, språkvårdare vid Språkrådet, diskuterar namnfrågan.
• Ny nyordsbok, Nyord i svenskan, har precis kommit ut. Här presenteras 2 000 ord från de senaste 20 åren.
• Snart är det dags att skicka in nomineringar till Klarspråkskristallen 2016. Temat är klarspråk i e-tjänster.
• Språkrådsdagen, Språkrådets årliga konferens, blir den 28 april 2016.

Läs det nya numret av Klarspråk

Vill du också prenumerera på Klarspråk? Skicka ett mejl till klarsprak@sprakochfolkminnen.se. Prenumerationen är gratis. Ange om du vill prenumerera på papperstidningen eller via e-post.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...