Det är inte ett mansnamn utan:

”Urban Escape Stockholm är fem hus, fyra gator och två torg. Urban Escape Stockholm är också ett koncept där sex starka idéer skapar en helhet i världsklass. 130 000 m2 för framtidens talanger och för internationell attraktionskraft. Innovationsdrivet. Identitetsskapande. Inspirerande. Stadsrummets hyresgäster, staden och andra aktörer är viktiga för AMF Fastigheter. Därför är medskapande en ledstjärna.”

Dels är det alltså  ”fem hus, fyra gator och två torg” och dels också ett ”koncept där sex starka idéer skapar en helhet i världsklass”.  Definitionerna, speciellt den förstnämnda, är kristallklara och fullständigt övertygande. Man häpnar över formuleringsförmågan.

Projektet måste naturligtvis prydas av ett engelskt namn. Namnet verkar dock lite upptaget och är därför inte särskilt originellt. Det förekommer i namnet på ett spa i Golden, Colorado, ett halvmaraton i Kalifornien, en hårfrisör i Washington DC, ett massage- och hälsoinstitut i New Mexico – alla i USA. Det är tydligen ett varumärke avseende campingutrustning, som säljs av Halfords i Storbritannien. Det bärs av en hårfrisör och – stylist i Australien, en heminredningsfirma i Sarnia, Ontario, Kanada och slutligen av en franskspråkig blogg. Uppräkningen, som bygger på en googlesökning, är absolut inte fullständig.

Har AMF Fastigheter hittat inspirationen till namnet på nätet eller trodde företaget att ingen annan kunde komma på det?  En sak är säker: AMF Fastigheter kunde mycket väl varit ensamt om ett – svenskt namn.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Henrik Munck, vice ordförande i Modersmål-Selskabet, Språkförsvarets syskonorganisation i Danmark, kritiserar Berlingskes (1) namngivning av deras nya barntidning:

”Berlingske har fået lyst til at lave en ugentlig annoncefri papiravis med sigte på de 6-12-årige. Det lyder som et spændende forsøg, men hvorfor kalde avisen “Kids’ News”?

Redaktøren undskylder sig med, at et flertal af forældre og børn valgte dette navn blandt flere mulige, mens redaktøren helst havde beholdt sit eget forslag “Globus”.

Modersmål-Selskabet påtaler unødig brug af engelsk, når det danske sprog har velvalgte danske betegnelser. Derfor græmmes vi i det konkrete tilfælde, hvor der samtidig er et fuldstændigt misforhold mellem navn og indhold, da vi går ud fra, at der er tale om en dansksproget avis, selv om der nu skal læres engelsk fra 1. klasse. Og bladet er vel næppe udsat for international konkurrence?

Weekendavisen har et udmærket tillæg for de yngre læsere med navnet “Faktisk”, ligesom alle avisens øvrige tillæg har danskklingende navne som Bøger, Kultur og Ideer. Men Weekendavisens chefredaktør Anne Knudsen fik jo heller ikke uberettiget Modersmål-Prisen i 2008 for sin store respekt for det gode danske sprog.”

Det borde inte vara några problem med att förstå ordleken i rubriken.

Observatör

1)     Berlingske Tidende är Danmarks största dagstidning.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Expressen har lagt ut en frågesport om dialekter, "Svenska dialekter - är du en språklig expert?" . Den första frågan lyder: Vad är man när man är "gôrgo" i Värmland?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

Språkrådet har nu färdigställt sin årliga omvärldsanalys av språksituationen i Sverige.

Språkrådets omvärldsrapport behandlar situationen för svenska språket, det svenska teckenspråket och de nationella minoritetsspråken. Den tar upp språkutvecklingen och utvecklingstendenser i samhället som har betydelse för språkens ställning.

Omvärldsrapporten ger en tillbakablick på det år som gått och sammanfattar viktiga händelser inom de områden som är centrala utifrån språklagens perspektiv.

Rapporten är indelad i områden som Språkrådet arbetar med och bevakar: svenskan, de nationella minoritetsspråken, svenskt teckenspråk, språkteknologi och språklig infrastruktur, språkpolitik och det mångspråkiga samhället.

Läs mer

• Läs rapporten: Språkrådets omvärldsrapport 2013 (pdf, 446.1 kB)
• Verksamhet: Språkrådets omvärldsrapport

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Efter att ha lyssnat på Språket från den 20 maj med undertiteln "Hur står sig svenskan i Europaparlamentet?" blir jag lite beklämd. Jag tycker att Cecilia Wikström (FP) och Isabella Lövin (MP) har en övertro på sin förmåga att kommunicera på ett främmande språk, huvudsakligen engelska. De har säkert väldigt goda språkkunskaper, men Berglins teckning på Språkförsvarets hemsida visar att även den bäste har måttliga engelskkunskaper. Däremot kan jag förstå att EU-parlamentarikerna i möten på tu man hand använder ett språk som båda parter kan hanka sig fram på, men jag tror inte att förhandlingar i arbetsgrupper, utskott eller liknande gynnas av att de svenska delegaterna använder (vanligtvis) engelska.

När jag besökte EU-parlamentet i höstas framhölls det som ett problem att svenskar ofta vill prata engelska i tron att de behärskar språket felfritt. Resultatet har istället blivit att tolkarna, som översätter från engelska till de övriga EU-språken, får problem och gör felöversättningar på grund av att de inte rätt förstått svenskarnas engelska.

Finns det möten i EU-parlamentet där alla pratar ett gemensamt språk (engelska) så felfritt att tolkning inte erfordras? Jag tvivlar.

Tolkning lugnar även ner tempot och risken för att prata i mun på varandra minskar.

Anders Bodén

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sveriges Radio rapporterade den 22 april om kommande förändringar i Svenska akademiens ordlista (SAOL):

”Tidigare fanns det 450 dialektord i Svenska Akademiens ordlista. Nu stryks runt hundra stycken och tio nya läggs till.  

– Pumla som används i Norrland. Det är ett ord som jag vet att många saknar i ordlistan. Så det får komma in, det betyder julgranskula. Ord som försvinner helt och hållet är nacka, att ta upp, och spinga, för att spänta ved.

Lena Wenner tror att detta bara är början och att vi kommer att få se betydligt fler dialektord i ordlistan framöver.”

(Bilden är hämtad från Sanna Levelius blogg)

Ett av de dialektala ord som tar sig in i SAOL är - butta. Det är ett ord som jag har använt sedan barnsben. Det är en synonym till knuffa, men är mjukare och kan associeras med en ofrivillig sammanstötning. Bilden illustrerar detta. Det är svårt att veta vem som buttades först.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Har just kommit hem från ett kort besök i Tyskland och tänkte berätta lite om hur jag upplevde den tyska anglifieringen.

Bland det första jag hörde efter ankomsten till Puttgarden när jag rattade in NDR-Kultur på bilradion var ett program om författaren Kurt Tucholsky. Mitt i den tyska presentationen kläckte programledaren ur sig frasen "a not to go place" och strax därefter "a to be place". Detta alltså i ett kulturprogram.

I ett annat program i samma kanal där man talade om olika företeelser kunde man plötsligt höra ordet "model stars", väl märkt med engelskt uttal.

På den fortsatta färden mot målet njöt jag av en framförvarande bils baksida, som med stora bokstäver deklarerade "Hospital at Home - Das ambulante Pflegeteam".

I en tidningsartikel om asylsökande, av vilka Tyskland som bekant tar emot ett mycket stort antal talades om dessa personers boenden som "resettlements"

I Lübeck pågick under denna tid den s k Hansetag, dvs en dag då man tillsammans med andra östersjöstater firar den medeltida handelskooperationen Hansan. I tidningen Lübecker Nachrichten (samma som ovan) presenterades någonting som kallades "Hanseartworks". Jag behöver knappast tala om att det tog mig en bra stund att dechiffrera begreppet. Under samma evenemang (som naturligtvis heter "event" även i Tyskland) kunde man boka en "Last-Minute-Tour" och känna sig välkommen i ett "Welcome Center.

Av övriga ord som jag under en knapp vecka stiftade bekantskap med kommer här ett litet urval:

- relaxen

- Disaster

- Strand und Cliffs

- das Entertainment

- Producerin
- Bestellhotline
- Tower (flygplats)
- Fast Food Bestellvorgang
- Ladies Days
- Outdoor Spa
- Refresh mit Farbe.

Så vi behöver inte känna oss särskilt ensamma om att vara föremål för en massiv medial anglifieringsattack här i Sverige.

Vill dock påpeka att mina jämnåriga (dvs ålderstigna) vänner och bekanta fortfarande talar tyska, precis som mina svenska diton talar svenska.

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Om man ser den sydkoreanska filmen Bad Guy, blir man säkert förvånad när man i slutet av filmen får höra Carola sjunga psalmen Blott en dag... på svenska. Språket i filmen är koreanska, så det finns säkert även en titel på det språket. Det lär även sjungas svenska julsånger i en sydkoreansk dramaserie. Lite märkligt.

Filmmusik

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)