Är det någon som vet varför andelen låtar på svenska är så låg i radions kanaler (P3 och P4 ca 25%) och även i många teveprogram? Har det att göra med STIM-pengar? Jag har kollat låtlistorna några gånger (P3, P4 och Svea) och det har varje gång rört sig om ca 25%. Man kan därför misstänka att det är styrt på något sätt , att man helt enkelt har satt en max- eller minigräns på andelen låtar på svenska.

PW

P.S Skriv gärna en kommentar om du har någon teori eller sakupplysnìng. D.S

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

Språk i Norden 2010 – från språkpolitik på internet till teckenspråk i Finland.

medlemsblad för Modersmåls-Selskabet i Danmark ligger nu på nätet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Magnus Erikssons landslag från c:a 1350 stadgas: "Skulu ok all breff, kunungx, laghmanz ok hæræzhøfþonga […] a suensko skriuas".

På modern svenska: "Vidare skall alla brev, kungens, lagmannens eller häradshövdingarnas, […] skrivas på svenska."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt uppgifter från Internet World Stats uppgick antalet användare av Internet december 2010 till drygt  2 miljarder, vilket motsvarade 29,9 procent av världens befolkning. 1995 fanns det endast 16 miljoner användare.

Hur stark är engelskan på Internet? Ökar eller minskar engelskans andel? Man kan dels titta på surfarnas språkanvändning och dels på webbsidornas språk.

1. Fördelning av internetanvändare i världen

Enligt statistik från Global Internet Statistics (länken fungerar inte längre) från 30/3 2004 angående internetanvändarnas språk ledde engelska med 35, 2 procent, kinesiska kom tvåa med 13,7 procent och spanska trea med 9,0 procent.

Enligt Internet World Stats från 30 juni 2010 har andelen internetanvändare, som använder engelska minskat till 27 procent, medan den andel som använder kinesiska ökat till 22 procent. Spanska användes av 7,8 procent och japanska av 5 procent o.s.v

Antalet som använder kinesiska kommer att gå om engelskanvändarna. Det ser man på penetrationsgraden, som är lägre för kinesiska än för engelska – 32 % mot 42 %. Observera att engelska och franska i denna statistik också inkluderar andraspråkstalare. Det betyder att kinesiskan har större potential än engelskan. Men man ser det också på att 536 miljoner använder engelska, d.v.s fler än vad det finns modersmålstalare. Det betyder att användningen av engelska – och franska för den delen - kommer att minska bland andraspråkstalare, när antalet webbsidor på det egna språket växer i takt med att internetanvändarnas antal ökar liksom att möjligheten att använda andra alfabet än det latinska ökar.  Det finns naturligtvis osäkerhetsfaktorer, exempelvis internetanvändarna i Indien. Penetrationsgraden i Indien är bara 7 procent. Kommer de indiska internetanvändarna att surfa på engelska eller på de inhemska språken? Det finns engelskspåkig press i Indien, men dagspressen på de inhemska språken överflyglar helt den engelskspråkiga. Kommer denna preferens också så småningom att gälla för Internet? De flesta människor föredrar att läsa en text på det språk man bäst förstår, d.v.s modersmålet, givet att det finns likvärdiga texter.

Språk som spanska, portugisiska och arabiska har också stor potential, men spanskan kommer inte att gå om engelskan, i varje fall inte de närmaste decennierna, eftersom språket står svagt som andraspråk.

Frågan är också hur man kommit fram till ovannämnda uppgifter. Det är oklart hur man gått tillväga. Har  man dragit slutsatsen att surfarens språkanvändning är liktydig med datorns geografiska placering eller inte? Den som surfar från Turkiet surfar på turkiska, eller…?Både Google och avancerade räknare kan dock idag känna igen språket på en webbplats liksom det språk som används i Googles sökmotor. Googles annonsprogram, AdSense, bygger på språkigenkänning, eftersom Google kan placera sina annonser på rätt språk på en flerspråkig webbplats. Detta bekräftas av en representant för Google:

“In general, we recommend sticking to a single language per page. If you have multi-lingual content on your website, I'd recommend using separate pages per language. Our language recognition tries to find the most relevant language from your content, so that we can send you users searching in that language. Having the language in the URL (as Robbo suggested) is a great way to make the language of the pages clear to users, so if you can do that, it might make sense (Google determines the language based on the content, so it's not necessary for us).”

2. Antal webbsidor på olika språk

Enligt denna katalanska statistik  från 2005 fanns det 9, 2 miljarder webbsidor. Det totala antalet webbsidor på de 34 största språken var 10,4 miljarder, vilket innebar att 87 % av alla sidor var på engelska. Men denna uppgift innebar en överskattning av engelskans andel, eftersom antal språk på Internet inte ens vid denna tidpunkt var begränsat till 34.

Enligt samma undersökning gick det 27 webbsidor per engelsk modersmålstalare och 21 per isländsk talare. Det gick samtidigt 0,06 webbsida per talare av arabiska och 0,08 per talare av kinesiska!

En studie, som gällde de romanska språkens närvaro på Internet, som publicerades av Latinska unionen i samarbete med FUNREDES, från november 2007, visade att 45 procent av alla webbsidor i världen var skrivna på engelska, 3.8 procent på spanska,  4.41 procent på franska, 2, 66 procent på italienska, 1, 39 procent på portugisiska, 0.28% på rumänska och 5.9 procent på tyska. Det framgår inte hur man kommit fram till dessa siffror.

W3techs har följande rangordning:

1. Engelska 57,4  procent
2. Tyska 7,3
3. Japanska 4,8
4. Ryska 4,5
5. Kinesiska 4,5
6. Spanska 4,1
7. Franska  3,4
8. Italienska  2,1
9. Portugisiska 1,7
10. Polska 1, 3 …

13. Svenska 1,0

Det intressanta med denna undersökning är att den använda metoden också redovisas. W3tecks har utgått från en miljon av de mest besökta webbsidorna i världen enligt Alexa. Det låter mycket, men det betyder likväl att många webbsidor har fallit utanför. Språkrådets webbplats hamnar t.ex på plats 565047 enligt Alexa, medan Språkförsvarets webbplats hamnar utanför denna miljon. Urvalet är stort, men urvalet leder förmodligen ändå till att engelskans andel överskattas. Observera att W3techs också räknar en bloggportal, oavsett hur många bloggar, som är knutna till denna portal, som en enda webbsida.

Det verkar alltså mycket svårt att beräkna andelen webbsidor på olika språk. Men jag är övertygad om att utvecklingen även här går mot en minskad andel för engelskan. Internetutbyggnaden är mycket snabb runtom i världen och många länder i världen har mycket långt kvar tills de når en penetrationsgrad på runt 90 procent som i Norden. Potentialen på vissa språk är mycket stor. Ju fler som surfar på ett visst språk, desto fler webbsidor kommer det förmodligen också att skapas på samma språk. Det krävs minimala datakunskaper för att skapa en blogg nuförtiden. Dessutom har den tekniska utvecklingen gått så långt att det är möjligt att använda icke-latinska skriftsystem på webben, t.o.m i URL-adresser.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett kul inslag i morse i radioprogrammet ”Mannheimer och Tengby”, ironiserade Anna Mannheimer över dagens namnmode där barn numera helst ska ha engelskklingande namn som William, Kevin, Robin osv. (Emelie nämns som flicknamn, men namnet har enligt min namnbok både engelskt och franskt ursprung.)

Ett vanlig anledning är att föräldrarna menar att namnet ska ”funka internationellt”. Anna Mannheimer smular förtjänstfullt sönder detta korkade argument, som hon delar upp i tre underavdelningar:

1. Barnet ska kunna resa överallt. Men vem har hindrats från att resa för att de hetat Kerstin eller något annat typiskt svenskt?

2. Det globala argumentet typ ”Världen blir allt mer globaliserad”. Men om man ska välja ett globalt sett vanligt namn skulle det väl snarare vara ett kinesiskt eller arabiskt namn. (Själv har jag läst att Mohammed ska vara världens vanligaste förnamn. Men vilken svensk väljer Mohammed till förnamn åt sin son för att det ska ”funka internationellt”?)

3. Hollywoodargumentet. Föräldrarna vill att barnet ska bli en internationell kändis. Men Mannheimer räknar upp mängder internationellt kända storheter, som Mao Zedong, Dalai Lama, Nelson Mandela, Indira Ghandi, och även våra egna Birgit Nilsson, Björn Borg osv. Inte har namnet gjort varken till eller från för deras berömdhet. Typ: ”Sorry, du spelar jättebra tennis, men ’Björn’ det funkar bara inte utomlands. Du skulle ha hetat Kevin.” Dessutom: När det gäller artister av olika slag finns ju artistnamn!

Programledarna kommer fram till att det som spökar är att mammorna (för det är tydligen de som oftast bestämmer namn) snarare väljer namn efter sina musik- och filmidoler, som förstås oftast kommer från anglo-saxiska länder. Jag skulle vilja tillägga att en bidragande orsak säkert också är det vanliga slentriantänkandet bland svenskar att begreppet ”internationellt” är synonymt med ”på engelska”.

Jag kollade in lite namnstatistik som bär syn för sägen, speciellt för pojknamn:

Bland de tio vanligaste namnen återfinns William, Theo, Liam och Oliver. Bland klättrarna längre ner på listan finns bl a Melvin, Charles och Elliot.

Av någon anledning är det inte lika frekvent med anglo-saxiskt inspirerade flicknamn. Men bland de 15 mest populära namen finns Alice, Wilma, Molly och Nellie.

Själv tycker jag att mitt eget förnamn är mer internationellt gångbart än de hittills nämnda förment internationella. Det är känt inte bara inom den engelska utan även de franska och tyska språkområdena. Båda mina barns förnamn används också i flera länder, och då inte bara inom den anglo-saxiska världen: Peter och Josefine. Men det var ingenting som var avgörande vid namngivningen.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nätverket Språkförsvaret ombildades till förening på årsmötet den 16 april. Mötet antog naturligtvis en programförklaring och stadgar. När det gäller arbetsmetoder kommer förmodligen inte föreningsbildandet ha någon större betydelse - däremot kan det ha betydelse för våra relationer till myndighetssverige. Den som tycker att vi har blivit ännu mera salongsfähiga genom detta beslut rekommenderas att bli medlem, men läs gärna först programförklaring och stadgar.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det förekommer en del märkliga inlägg på Lingvistbloggen med anledning av vårt öppna brev till Sveriges regering och riksdag om svenskans ställning i Finland. Skribenterna försöker misstänkliggöra Språkförsvarets motiv eller är direkt lögnaktiga. Den vetenskapliga nivån är lika med noll. Här återges två inlägg av detta slag med kommentarer. Jag vet inte vem ”jr” är när detta skrives.

Per-Åke Lindblom

”Politiskt konservativa

Jag har läst en hel del statusuppdateringar från Facebook-vänner de senaste dagarna, och jag har slagits av den stora vurmen för svenskans ställning i Finland. Vad jag tycker är intressant att notera är att det ofta kommer från politiskt konservativa personer; normalt burkar ju inte konservativa vara de största förkämparna för minoriteters rättigheter. Vad jag kan minnas var det inte alls samma protester (åtminstone inte från samma konservativa människor) när Partido Popular motsatt sig obligatorisk baskiskundervisning, eller Fine Gael motsatt sig obligatorisk iriskundervisning. Jag kan inte komma från tanken att vurmet för Finlandssvenskan åtminstone delvis kan förklaras med dess koppling till svenska stormaktsdrömmar…. Hur som helst, jag tycker Mikael har skrivit mycket bra här i tråden. Jag tycker man skall respektera etniska och språkliga minoriteters rättigheter, men jag har svårt att se på vilket sätt det skulle vara extra synd om Finlandssvenskarna.

Kenneth Nyman

17 april

Till Kenneth Nyman

Vad svamlar du om? Språkförsvaret stöder ju minoriteter världen över och har gjort så i flera år. Sverigedemokraterna är lika konsekvent emot minoriteters rättigheter, till och med när minoriteten består av svenskar. Sannfinländarna och SD verkar komma väldigt bra överens.

Själv har jag väldigt svårt att se hur svenskan skulle vara ett hot mot finskan i Finland. Förresten är det lite konstigt att klaga på att svenska talas av så få när

svenska de facto talas av ungefär dubbelt så många som finska.

jr

17 april

Per-Åke Lindblom: ”Vilka utspel syftar du på? Syftar du på Språkförsvarets

kamp för en svensk språklag, som så småningom antogs av en enhällig riksdag? Våra JO-anmälningar? Åtminstone en – den om regeringens engelskspråkiga e-postadresser har lett till resultat.”

Småpotatis. Meddela oss när ni etablerat esperanto som det nya världsspråket. (För er som inte förstår vad jag menar: ”språkförsvararna” vill att esperanto ska

ersätta engelskan som världsspråket. Nej, jag hittar inte på det här.

Stefan Andersson

20 april

Svar till Stefan Andersson

Jo, du hittar på. Det är dessutom mycket korkat, eftersom det är enkelt för utomstående att kontrollera vad vi står för genom att gå till Språkförsvarets programförklaring (antagen på det senaste årsmötet). Där står det inte ett ord om esperanto liksom heller inte i ”Vanliga frågor”.
 
Faktum är att inställningen till esperanto var en fråga som Språkförsvaret lade på hyllan redan 2005. Vi ansåg att det inte fanns något behov för oss att ena oss i denna fråga och vi har heller inte för avsikt att ta upp frågan igen. Det betyder att enskilda medlemmar kan vara för eller mot esperanto; det kvittar, eftersom ett ställningstagande till esperanto inte ingår i vår plattform. Du kan dessutom vara esperantist och medlem i Språkförsvaret. Vi har faktiskt en del medlemmar som är esperantister. Förutom dem känner jag personligen ett antal esperantister, bl.a en professor. Jag kan försäkra dig att det inte är något fel på deras förstånd.
 
Det är många frågor, som Språkförsvaret inte tar ställning till: regeringsfrågan, skattepolitik, invandringspolitik, medlemskapet i EU, EMU, friskolor etc Esperanto hör alltså också dit. Språkförsvaret utgår från en minimiplattform, som medlemmar från hela den politiska höger-och-vänsterskalan kan stödja.

Per-Åke Lindblom

20 april”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)