Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 28 maj 15:30

Fram till för några år sedan deltog jag under många års tid i Brännbollsyran. Häromdagen försökte jag gå in på deras hemsida för att se hur det såg ut numera. Kanske gjorde jag det i viss mån också för att någon föreslagit att jag skulle anmäla mig som domare. Och vad ser jag? Allt bara på engelska!


Det är skandal att ordna ett evenemang i Umeå och inte skriva på svenska. Jag skulle vilja uppmana alla annonsörer att dra sig ur om det inte skrivs på svenska. Jag ger samma uppmaning till de som ska vara funktionärer eller liknande. Även deltagande lag bör till nästa år ställa det kravet.


Ulf Parde


(Insändaren tidigare införd i Västerbottens-Kuriren den 27/5)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 26 maj 11:44

(Denna text är ursprungligen en kommentar i denna nätdagbok, men förtjänar att lyftas fram)


Så här svarade vi på TNC 2015:


Fråga: Har TNC stött på nudging? Det står ungefär för det att puffa, knuffa, påverka någon i en viss riktning utan att de som påverkas är medvetna om det. Så har vi fått ordet förklarat för oss av några som nu ska göra ett radioprogram där nudging förekommer. Inslaget handlar om en rapport som beskriver ”vänliga knuffar i grön riktning”. Vi skulle alltså behöva ett uttryck som beskriver just den användningen: ”gröna knuffar eller puffar”, kanske. Men ordet används mycket i annan vetenskap, t.ex på hälsoområdet, så en övergripande översättning av nudging vore ju bra att ha.


Svar: Våra förslag är puffning, och (få en) puff och puffa (någon) beroende på sammanhang. Nudging används i engelskt allmänspråk i både direkt och överförd betydelse. Det fackspråkliga begreppet ”nudging” kommer ursprungligen från beteendevetenskap, och har i svenskan använts i flera år, t.ex så här: ”Att ge människor ’en mjuk puff i rätt riktning’ mot ett hälsosamt val, så kallad ’nudging’, diskuteras och prövas nu i flera andra europeiska länder.”


Begreppet ”nudging” handlar alltså om en sorts verktyg för att främja beteenden som är till nytta för individer eller samhället som helhet som tillämpas av beslutsfattare för att öka effektivitet av policy och styrmedel.


Henrik Nilsson

http://www.tnc.se


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 25 maj 21:11

Institutet för språk och folkminnen rapporterar om Språkrådsdagen:


”Årets upplaga av Språkrådsdagen hölls torsdagen den 11 maj. Temat för konferensen var ”vårdspråk och språkvård.


Under dagen hölls flera föreläsningar med tema vårdspråk och språkvård.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 24 maj 11:40

Slutomgången av det franska valet på söndag blir troligtvis en rysare. Kandidaterna Marine  Le Pen och Emmanuel Macron ligger ganska jämt i opinionsmätningarna.


Många politiker och EU-medborgare följer valet med både oro och stort intresse.


Valet gäller denna gång inte bara Frankrike utan även EU: s framtid står på spel. Som alla vet, är Le Pen stark EU motståndare och vill lämna unionen. Men även Macron har den senaste veckan yttrat vissa betänkligheter kring EU.


Min rekommendation till EU-politikerna och eurokraterna i Bryssel är: Varför inte föreslå fransmännen att franska språket tar över som officiellt och dominerande arbetsspråk inom unionen?


Jag menar Storbritannien är ju på väg ut via Brexit. Det betyder också att engelska språket inte kan få behålla sin nuvarande ledande roll inom EU.


Jag tror att till och med Le Pen skulle kunna nappa på detta lockbete. Då ändrar hon kanske sin ståndpunkt och vill stanna kvar i unionen? Är detta ett realistiskt förslag? Varför inte?


Engelskan kommer ändå alltid att överleva.


C-G Pernbring

Helsinborg


(Insändaren tidigare publicerad i SDS/HD och Expressen den 7/5)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 23 maj 11:01

Tack Jan Zethson för ditt inlägg om svenska språket. Jag är bedrövad över hur snabbt engelskan eller snarare amerikanskan tar över i reklam, musiktexter, filmtitlar, sporttermer o s v.


När hade vi Rea senast, nu är det alltid Sale. På minsta hantverkares tjänstebilar står det ett engelskt namn vilket ofta är rent löjeväckande. Jag har haft god lust att gå in på en ”giftshop” i Gamla Stan och fråga efter arsenik bara för att retas.


Det är inte bara engelska ord som sprider sig utan även anglicismer. Det finns inget som har betydelse eller spelar roll längre, allt ”gör skillnad”, ett uttryck som egentligen betyder något helt annat än t ex ha betydelse.


Varför är vi så rädda för att stå upp för vårt språk? Är vi rädda för att få en politisk stämpel på oss? Vi blir inte sverigedemokrater bara för att vi vill behålla vårt språk! Jag saknar språkvetarnas stöd, de bara säger att språket alltid utvecklats och påverkats av andra språk och så är det naturligtvis. Men måste det gå så fort och måste vi verkligen okritiskt ta till oss allt. Att t ex säga yes i stället för jag som blir allt vanligare är ett rent oskick!


Kjell Nilsson, Tyresö


(Insändaren tidigare publicerad i Dagens Nyheter den 12/5)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 22 maj 00:17

I en artikel i gårdagens Dagens Nyheter kommenterar Cecilia Christner Riad Portugals seger i Eurovisionstävlingen:


” Språket var en inte oviktig ingrediens i Portugals framgångsrecept, när nu landet för första gången tog hem segern. Att sjunga på ett annat språk än engelska visade sig också generellt vara ett vinnande koncept i årets Eurovision; alla de bidrag som gjorde det sig till final. Det är också första året sedan 2007 som ett bidrag på annat språk än engelska vunnit tävlingen.


Kan det vara så att Storbritanniens förestående utträde ur EU minskar fokus på engelskan?”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 19 maj 08:00

Nu har han skrivit sin tionde bok på eller om älvdalska. Med översättningen av Matteusevangeliet ur Nya Testamentet har Lars Steensland i Lund nu översatt de allra viktigaste bibeltexterna till det uråldriga språket älvdalska.


Lars Steensland, pensionerad professor i Lund, är en av de mest aktiva skribenterna och debattörerna för älvdalska. Med Matteusevangeliet som nu kommit ut har han skrivit inte mindre än tio böcker på eller om älvdalska.

 

Lars Steensland, pensionerad professor har nu kommit ut med sin tionde bok om och på älvdalska. Nu är det Matteusevangeliet han översatt. Men fler och större bokprojekt är på gång. Foto: Privat


Det började med Johannesevangeliet 1989, Markusevangeliet 2013 och Lukasevangeliet 2015. Med Matteusevangeliet finns nu alla de fyra evangelierna ur Nya Testamentet översatta till älvdalska.


Är du då så religös, Lars Steensland?

- Nej, kanske inte mer än andra. Men Bibeln finns översatt till alla riktiga språk i vår kulturkrets, så varför då inte också till älvdalska?


Texterna i Matteusevangeliet används ofta i de kristna gudstjänsterna runt om i världen och i denna bok finner man många av de klassiska och omtyckta bibeltexterna. Här finns bland annat Bergspredikan med Saligprinsarna och Fader Vår, en mängd liknelser, till exempel den om de fåvitska jungfrurna och mycket annat.


Du är ju pensionerad sedan flera år, men jobbar fortfarande flera timmar om dagen med älvdalska. Varför?

- Det behövs texter på älvdalska, både tråkiga och roliga och jag skriver böcker, det är mitt sätt att bidra till kampen för älvdalskans överlevnad, säger Lars Steensland.


Och skriver böcker, det gör han verkligen. Matteusevangeliet var alltså hans tionde bok på eller om älvdalska.

Lars Steensland har också skrivit mängder av artiklar i Skansvakten, Mora Tidning och i många olika vetenskapliga sammanhang samt hållit föredrag om och på älvdalska under många år. Och han argumenterar i många sammanhang för att  älvdalska är ett språk och inte en dialekt av svenskan.


Men trots att detta stora projekt med den tionde boken är färdigt nu så går han inte och rullar tummarna. Han vore inte Lars Steensland om han inte också nu hade ett stort projekt på gång.

- Nu arbetar jag med en ännu större och mer genomarbetad ordbok. ( I den tidigare ordboken fanns ju ”bara” 21 000 ord fraser och meningar.)  Jag samlar ord och lägger in dem i en databas.

- Men det tar tid, säger han.

- Minst tre år kommer det att ta att få den färdig, avslutar den numera pensionerade professorn.

- Jag måste ha något viktigt att arbeta med för att hålla mig igång. Och jag hoppas att mina bibelöversättningar kan komma till användning både i kyrkliga och språkliga sammanhang.


Här är alla hans tio böcker

 

Bokskrivandet började för Lars 1986 då han gjorde Liten älvdalsk-svensk och svensk-älvdalsk ordbok.


1989 kom Johannesevangeliet.

1994 kom  Älvdalska växtnamn förr och nu

1999  Fågelnamn och fågelliv i Älvdalen med omnejd  – Fler älvdalska fågelnamn med kommentarer finns nu på hans hemsida.

2006  Liten älvdalsk-svensk och svensk-älvdalsk ordbok. 2:a utökade uppl.

2006 War åvå dier ferid? Älvdalska namn på orter utanför Älvdalen med kulturhistoriska kommentarer.

2010 Stora ordboken som lite blygsamt heter Material till en älvdalsk ordbok, svenska-älvdalska, älvdalska-svenska.

2013  Markusevangeliet översatt till älvdalska med inslag av olika bymål samt kommentarer.

2015 Lukasevangeliet översatt till älvdalska.


Björn Rehnström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 maj 12:00

 Språk förändras och utvecklas skriver helt riktigt redaktören på Språktidningen Anders Svensson i senaste språkkrönikan. När jag var tonåring var det viktigt att kunna "haja klyket". Hur många använder det uttrycket idag?


När det gäller det svenska språket kan man fundera över om det inte nu rentav pågår en avveckling i stället för utveckling. Se på reklamen. Där är övergången till engelska i full gång. Rubrikerna är ofta helt på engelska och andelen som i sin helhet är på engelska har ökat markant. I butikerna har det varit "mid-season sale". Varför kan man fråga sig. Jag kommer i alla fall inte att shoppa mer för att jag tilltalas på engelska.


Och vi har inte längre några barn - nu har vi kids.


Rent övergripande vore det naturligtvis önskvärt att alla talar samma språk. Men vad händer i ett land som frivilligt ger upp sitt språk till förmån för ett annat? När man lyssnar till en del intervjuer slås man av det mycket förenklade talspråket - ibland reducerat till nästan ett enda ord: liksom.


Vi kan naturligtvis fundera över enskildheter i det svenska språket men vi borde samtidigt diskutera konsekvenserna av pågående anglifiering för vår kultur och historia.


Jan Zethzon


(Insändaren tidigare publicerad i Dagens Nyheter den 10/5)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25 26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se