Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 sept 08:00

(Denna text är hämtad från Svenska Akademiens webbplats)


Svenska Akademiens grammatik (SAG). Detta är den svenska standardgrammatiken, avsedd för universitetsstuderande, forskare, lärare, professionella språkbrukare och en språkintresserad allmänhet. Här ges en utförlig beskrivning av svenska språket i tal och skrift med tonvikt på de gemensamma dragen och med hjälp av en huvudsakligen traditionell begreppsapparat och terminologi. Svenska Akademiens grammatik omfattar fyra volymer: 1 Inledning, bibliografi, register; 2 Ord; 3 Fraser; 4 Satser och meningar.
 
Nyhet! Nu finns Svenska Akademiens grammatik att ladda ned som PDF.


Volym 1.
Volym 2.
Volym 3.
Volym 4.
 
Svenska Akademiens språklära (SAS) är en kortfattad grammatisk grundbok avsedd för en betydligt större läsekrets än den stora grammatiken. Boken förutsätter inte några djupare grammatiska förkunskaper hos sina läsare, däremot intresse för språkliga frågor och nyfikenhet på språket. Svenska Akademiens språklära är huvudsakligen deskriptiv, dvs. den beskriver språket som det är och inte som det borde vara. Men där det finns alternativa uttryckssätt upplyser den också om vad som är mest förenligt med de normer som gäller i vårdat språkbruk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 sept 08:00

För den som gillar att delta i webbomröstningar om språkfrågor, så har Språktidningen initierat en omröstning på temat "Hur hälsar du i biljettkassan?".


Omröstningen har inspirerats av en undersökning om svenskans hälsningsfraser som språkforskarna Jenny Nilsson och Catrin Norrby har genomfört. De har analyserat inspelningar från biljettkassor i Sverige och Finland.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 sept 18:00

(Brev till Lyssnarservice Sveriges Radio)


Hej SR!

Jag önskar två saker.

Be er väderpresentatör, jag minns inte namnet så bra, men han talar norrländska (Per kanske?) att hålla röstvolymen mer konstant. Inte som nu med svajningar, dvs betoningar och därpå sänkt röst  så gamla öron har svårt att höra. Det skulle kunna låta så här (jag konstruerar nu): Östra Svealand...  "Va sa han?" säger vi gamla här hemma. "Jo han sa Östra, men jag vet inte om det var Götaland eller Svealand".  Övriga väderuppläsare talar tydligt, och det kan "Per" också lära sig, för eljest har han ju bra röst.

Guldmedaljen går i alla fall till Lisa Frost! Man blir glad när man lyssnar på henne, även om det bara är busväder hon serverar.?

Och så detta: Nyss lyssnade jag på Medierna i P1. En ung kvinna läser upp en text om Svenska Dagbladet mm. Hon betonar oftast fel. Att betona så illa känns irriterande, åtminstone när det är en längre text. Be henne tänka på det, så kommer även hon att bli briljant.

Hälsning från
Ingvar Nilsson
Katrineholm


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 sept 08:00

Fästingen går under många namn i det svenska språkområdet. Bianca Holmberg reder ut frågan i denna artikel .


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 23 sept 08:00

(Öppet brev till SSM Fastigheter)   

                                      

SSM Fastigheter

Kungsgatan 57 A
111 22 Stockholm

VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ SVENSKA NAMN?

 

SSM Fastigheters namngivning på byggprojekt uppmärksammades i en stort uppslagen artikel av Anton Säll i Dagens Nyheter den 8 september. Det gällde namn som Bromma Boardwalk, Platform West, Spånga Studios, The Lab och The Tube. Bromma Boardwalk har tidigare uppmärksammats av Språkförsvaret.


I artikeln motiverar marknadschefen på SSM Fastigheter, Susanne Blomberg, namnvalet på följande sätt:

- Vi vill att namnen ska kännas moderna och/eller urbana och att de ska tilltala vår målgrupp.


Den målgruppen kallar SSM Fastigheter för ”morgondagens urbaniter”, som är ”så internationell”!


Vi har faktiskt en del följdfrågor, som vi hoppas att SSM Fastigheter kan besvara. Varför känns de uppräknade namnen ”moderna och/eller urbana”?  The är den bestämda artikeln på engelska. Det är samtidigt det mest frekventa ordet i engelskan och känt sedan 1100-talet. West har samma ursprung som svenskans väst(-er). Boardwalk betyder strandpromenad, strandväg, i synnerhet belagd med plankor och först myntat i amerikansk engelska 1864. Namnet är förmodligen i det här fallet inspirerat av den amerikanska tv-serien Boardwalk Empire. Tube har åtminstone sex betydelse och inlånades i engelskan från franskan på 1600-talet. Tub finns också på svenska. Lab är bara en förkortning av laboratory och ytterst sett ett låneord från latinet. Lägg till ett b, så får vi den svenska formen, labb eller labbet. Platform, från medeltidsfranskan, skiljer sig bara från den svenska formen genom avsaknaden av ett t.


Inget av de ingående orden i namnen har alltså tillkommit helt nyligen. Menar SSM Fastigheter kanske att moderniteten manifesterar sig genom att namnen aldrig tidigare har använts i Sverige? Heller menar SSM Fastigheter att engelska namn signalerar att byggprojekten verkligen är belägna i stadsmiljö? Var de engelskspråkiga talarna först med att anlägga städer i historien? Är det bara i engelskspråkiga länder som stadsmiljöerna expanderar?


Finns det verkligen människor i Sverige som i första hand låter sig imponeras av vad ett byggprojekt heter? Är ni riktigt säkra på det?


Språkförsvaret publicerar gärna ert svar!


Språkförsvarets styrelse

21/9 2017


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 22 sept 08:00

(Texten är hämtad från Institutet från språk och folkminnens webbplats)


Onsdagen den 22 november anordnar Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg ett språkvetenskapligt heldagssymposium med temat Språk och nationalism i vetenskapen.


Symposiet arrangeras i samarbete med Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. På programmet finns föreläsningar med personer som på olika sätt banar ny väg inom sina forskningsområden. Symposiet äger rum på Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg och vänder sig framför allt till doktorander och forskare.


Tid: 22 november kl. 9–17

Plats: Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet, Vallgatan 22, Göteborg


Anmälan

Deltagande i symposiet kostar 350:- + moms (lunch och fika ingår) och anmälan görs via e-post senast den 1 november till jenny.nilsson@sprakochfolkminnen.se (ange önskemål om specialkost, du kommer att få en bekräftelse samt instruktioner för inbetalning i retur). Antalet platser är begränsat.


Kontakt

Jenny Nilsson

Telefon: 031-10 75 34

E-post: jenny.nilsson@sprakochfolkminnen.se


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 21 sept 13:00

"Jag blev väldigt glad att konstatera att de flesta som kunde svenska var entusiastiska och beredda att prata svenska med mig".


De senaste åren har åter en intensiv debatt om det svenska språket blossat upp i Finland. Inte minst partiet Sannfinländarna är kritiskt till den så kallade "tvångssvenskan" i finska skolor.


Det kan väl hända att svenskan inte har lika stor betydelse i landet idag som för femtio år sedan. Nu vill allt fler prata engelska istället.


Det är väl också ganska jobbigt för finska skolungdomar att behöva lära sig ytterligare ett språk. .. 


Jag var nyligen på besök i Helsingfors. Som svensk känner man sig hemma i staden.


Många finländare pratar svenska och dessutom känns omgivningarna bekanta och vi har ju i stort sett samma kulturella bakgrund.


Jag blev väldigt glad att konstatera att de flesta som kunde svenska var entusiastiska och beredda att prata svenska med mig. De gjorde det med glädje. Inga sura miner här inte.


Det blev alltid en riktigt positiv kontakt och respons. Någon sade: "Du är ju skåning!" och skrattade. Dessutom anser jag personligen att finlandssvenskan är den vackraste varianten av svenskan.


Språket främjar också det nordiska samarbetet. Kan man svenska, så kan man i allmänhet också förstå både norska och danska.


Kanske sammanfattade en yngre finländska på Helsingfors-Vanda flygplats hela problemet. Hon sade ungefär så här på engelska:


- Jag kontrollerar oftast SAS boarding här. Jag kan tyvärr varken svenska eller skandinaviska, men det känns ändå lite konstigt att behöva prata engelska med andra nordbor. Vi hör ju på något vis ihop.


Jag håller helt och hållet med henne. Hoppas att Sannfinländarna vill ändra sin ståndpunkt i frågan.


Det vore inte minst positivt för den nordiska samanhållningen och det nordiska samarbetet att behålla "tvångssvenskan" i skolorna.


C-G Pernbring    

   

(Insändaren publicerades i Hufvudstadsbladet/HNL den 20 september 2017)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Sspråkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 21 sept 08:00

I Hjorthagen i Stockholm får nämligen ett nytt bostadsområde heta Bergsvåg. Dessutom ett vackert sådant i mina ögon och öron… faktiskt rentav lite poetiskt!


Per-Owe


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26
27
28
29
30
<<< September 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se