Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 18 feb 08:00

(Denna text är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Torsdagen den 4 maj ordnar Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg ett språkvetenskapligt heldagssymposium med temat Svenskan i världen.


På programmet finns föreläsningar med personer som på olika sätt berättar om svenskan i världen. Symposiet äger rum på Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg och vänder sig framför allt till doktorander och forskare.


Tid: Torsdagen den 4 maj, kl 9–17
Plats: Dialekt-, namn- och folkminnesinstitutet i Göteborg (Vallgatan 22).


Anmälan
Deltagande i symposiet kostar 350:- + moms (lunch och fika ingår) och anmälan görs via e-post senast den 20 april till jenny.nilsson@sprakochfolkminnen.se (ange önskemål om specialkost, du kommer att få en bekräftelse samt instruktioner för inbetalning i retur). Antalet platser är begränsat.
 
Program
9.00 Introduktion
9.15–10 Bo Ralph, Svenska Akademien: Svenskan i världen - en översikt
10.15–11 Henrietta Adamsson-Eryd, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet: Projektet "tala svenska" i amerikasvenska dialektintervjuer
11–11.45 Leila Mattfolk, Institutet för språk och folkminnen, Namnarkivet i Uppsala: Svenskan i Finland, speglad genom namn och namnbruk
11.45-12.30 Gunvor Flodell, Umeå universitet: Misionessvenska mot språkdöd?
12.40–13.40 Lunch
13.50–14.35 Ulla Börestam, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet: Scandigo Supermercado – om nordisk sammanhållning på bortaplan
14.35–15.10 Katharina Leibring, Institutet för språk och folkminnen, Namnarkivet i Uppsala: Inte bara Ronja och Pippi – om svenska namn och svensk litteratur i världen
15.30–16.15 Maia Andréasson, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet: På spaning efter ett språk som flytt – om estlandssvenskan i Estland och i Sverige
16.15–17 Magnus Källström, Riksantikvarieämbetet: Runstenen i Orléans - fakta eller fiktion?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 17 feb 08:00

Igår publicerade Svenska Dagbladet en intressant artikel av Anna W Gustafsson. Hon berättar om en studie, som företagits med utgångpunkt från resultaten i högskoleprovets ordförståelsedel:


”Läs- och ordförståelse är inte bara en fråga om Pisaresultat: ur ett demokratiskt perspektiv är ett gemensamt språkbruk av största vikt. En ny studie av resultaten i högskoleprovets ordförståelsedel visar på en farlig och snabbt växande språkklyfta mellan generationerna.”


Huvudresultatet är entydigt:


”I undersökningen har vi velat studera hur ordförståelsen utvecklas över tid. Under perioden 2000–2011 hade provet lika många uppgifter (40) och konstruerades på samma sätt. Men det är svårt att jämföra resultaten rakt av: det är ju nya ord som testas varje gång. Genom att enbart studera poängresultaten för olika provomgångar kan vi alltså inte säga något om förståelsen för enskilda ord. Däremot kan vi utläsa hur olika grupper av provdeltagare presterar i relation till varandra.


Huvudresultatet av denna jämförelse är en­tydigt: generationerna fjärmar sig från varandra. Vi ser hur den äldsta åldersgruppen (över 40 år) i poäng räknat presterar något bättre över tid, medan den yngsta gruppen (under 25 år) presterar något sämre. Avståndet mellan generationerna växer med andra ord.”


Vilken är den troligaste förklaringen till denna utveckling?


”Av allt detta kan vi dra flera slutsatser. Att försämringen sker från 2006 och framåt överensstämmer på ett nästan övertydligt sätt med studier av svenskars medievanor (framtagna av exempelvis SOM-institutet). För de generationer som visar kraftigt försämrad ­ordförståelse går även tidningsläsandet kraftigt ner under samma period. Samtidigt går användandet av sociala medier av olika slag upp, och sannolikt konsumtionen av engelskspråkiga filmer, texter, spel etcetera – vilket kan förklara varför de ord som har släktskap med motsvarande engelska ord står sig bättre i ordförståelsen.”


Jag associerade omedelbart dessa slutsatser med en händelse för några dagar sedan.  Under en diskussion använde plötsligt en deltagare i 30-årsåldern, som vuxit upp med svenska som modersmål, ordet ”head start” och sökte därefter efter det svenska ordet, försprång. Det förvånade mig mycket, eftersom ordet försprång knappast är ett ovanligt ord och ett ord som vederbörande förmodligen hade insupit redan med barnsbenen. Men vederbörande hade säkerligen snappat upp ordet ”head start” på sociala medier eller någon engelskspråkig webbplats.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 15 feb 15:26

Jag som skriver dessa rader heter Jan W.. Anledningen är, att jag äntligen skrider till verket för att påpeka den för mig helt obegripligt stora bristen på insikt vad gäller användandet av en respektive ett.


Flera gånger per dag kan jag höra, på såväl Dagens Eko, övrig nyhetsrapportering som programutbud i stort, användandet av EN i stället för i sammanhanget korrekta ETT.


EN exempel, EN skolämne, EN snickarverktyg osv osv...  


Vi är många som talar om utarmningen av det svenska språket, bland annat upprördes vi av särskrivningen av ord, med all den risk som kan bli följden: RÖK FRITT!? ”VART är du” i stället för ”VAR är du” är ett annat exempel på ett felaktigt språkbruk som frekvent används.


Jag är bedrövad över att skolorna inte tar/åläggs sitt ansvar och undrar hur framtiden ska se ut för vårt svenska språk? Finns det inte någon myndighet med ett övergripande ansvar för en fråga av detta slag?


Tackar för din uppmärksamhet och ska nu ila iväg ut i solskenet...  


Jan

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 15 feb 08:00

Stenströms Herr- och Damekipering i Helsingborg, grundad 1883, inbjuder till vinterrea: Kom till Stenströms vinterrea 2017!


Deras inbjudan domineras av REA i stora bokstäver. Rea har sedan översatts till udsalg, sale, soldes och ausverkauf. Förhoppningsvis ger Stenströms mångspråkiga markering också resultat i form av ökad försäljning.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 14 feb 08:00

Ivar Arpi kommenterade igår i Svenska Dagbladet en rapport (fritt översatt: ”Vad krävs för att du ska vara en av oss på riktigt?”) från Pew Research Center. Han skriver bland annat:


”Sverige skiljer ut sig, men på ett hoppingivande sätt. Bara 20 procent av svenskarna tycker att det är mycket eller ganska viktigt att vara född i landet för att betraktas som svensk. Det är minst av alla undersökta länder. Kan jämföras med 47 procent i Frankrike, 56 procent i Storbritannien och 77 procent i Grekland.”


Men på en punkt

 

är Sverige ungefär som övriga västländer. 93 procent anser att det är mycket eller ganska viktigt att man ska kunna tala svenska för att betraktas som svensk. Och det är ett rätt rimligt kriterium, om man tänker efter. Dessutom är det hoppingivande att det är det enda kriteriet som är starkt. Oavsett var man kommer ifrån, vilken gud man tillber eller hur man ser ut, så kan man lära sig svenska.”


Språket är den viktigaste komponenten i en etnisk identitet; med språket följer också med tiden bestämda kulturella värderingar. Sedan kan man naturligtvis inte hävda att alla invandrare som talar svenska också uppfattar sig själva som svenskar. Den slutsatsen drar sällan första generationens invandrare i Sverige. Självuppfattningen kräver också acceptans från omgivningen, vilket dock underlättas av den inställning som framkommer i det första citatet.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 13 feb 18:30

Petra Lantorová vid Mazarykova univerzita i Tjeckien har skrivit en masteruppsats, ”Det älvdalska språket som en nordisk skatt”, publicerad i fjol. Nedan återges sammanfattningen:


”Denna uppsats riktar in sig på inställningar till det älvdalska språket och dess användande och bevarande beroende på respondentsålder, geografiska område och språkbruk. Uppsatsen har i syfte att redogöra för vad som leder respondenterna till att stödja älvdalskan, vilka anledningar de har till att börja lära sig älvdalska hur ofta de brukar använda älvdalskan både passivt och aktiv samt i vilka sammanhang som det talas och skrivs på älvdalska mest. Jag lägger märke till skillnader mellan de yngre och äldre respondenterna, mellan boende inne i och utanför Älvdalstrakten och mellan icke- och älvdalsktalande respondenter. Uppgifter baserade på en nätenkät har bearbetats i tabeller och diagram vilka utgör material för en kvantitativ analys som leder vidare till diskussion och slutsatser. Den genomförda undersökningen visar för det första att de äldre tycks vara mest intresserade av språket, för det andra att hemort inte är den grundläggande faktorn för att respondenterna ska intressera sig för älvdalskan, utan att det är snarare deras födelseort, dvs. älvdalsk härkomst. För det tredje uppvisar de respondenter som talar älvdalska flytande de minsta skillnaderna mellan ett passivt och ett aktivt språkbruk. Det framgår av uppsatsen att älvdalskan mest talas hemma bland familjemedlemmar. Sociala medier såsom Facebook spelar emellertid en viktig roll också. Respondenternas önskemål om att bevara älvdalskan i skolan visat sig vara avsevärt större jämfört med ett faktiskt användandeav älvdalskan i skolan nu för tiden, vilket förmodligen är den mest överraskande slutsatsen som man kan dra vidare nytta av.”


Uppsatsen ligger också ute på Språkförsvarets webbplats - se antingen "Senaste uppdateringar" den 13/2 2017, eller sektionen "Minoritets- och majoritetsspråk". eller Författararkivet.


(Denna nätdabok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 12 feb 08:00

Den amerikanska senatorn Elisabeth Warrens användande av ordet ”impugn” (1) ledde enligt denna artikel i New York Times till en stark ökning av besökare till nätordböcker, exempelvis Merriam-Webster, som jag själv brukar använda. På samma sätt brukar antalet besökare till denna nätdagbok öka markant varje gång som Bond-filmen ”Quantum of solace” sänds.


Artikelförfattaren antyder också att ordböcker i pappersform är på väg tillbaka, åtminstone i USA. En lexikograf som intervjuas säger:


“Ordböcker betraktas inte som sexiga eller intressanta, men vad ordböcker är kända för är att de säger sanningen. Just nu ställs det massor av frågor kring vad som är sant. Vi vill ha klara ställningstaganden till vad som är sant, och ordböcker tillhandahåller detta.“


Denna trend att söka sanningen kan självklart hänga samman med resultatet i det senaste presidentvalet.


Observatör

 

1) impugn = ifrågasätta, exempelvis någons hederlighet, bestrida etcetera.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 11 feb 17:29

Lars-Gunnar Andersson kommenterade förslaget om den nya rikssvenskan i Göteborgs-Posten den 4 februari . Han skrev bland annat:


”Distinktionen standard – dialekt beskrivs i dag oftast som en skala från det mest dialektala till det mest standardspråkliga. Där urskiljer man olika steg: traditionell dialekt–utjämnad dialekt–regional standard–neutral standard.


Neutral standard är ett uttal som man inte kan binda till något geografiskt område. Nyhetsankare i Rapport och Aktuellt kan sägas representera en neutral standard.


Med regional standard menas exempelvis den skånska som talas av de lärde i Lund, den finlandssvenska som vi hör hos mumintrollen eller Mark Levengood och den nordliga svenska vi hör hos Maud Olofsson.


Acceptansen för uttalsvariation i det offentliga språket har vidgats betydligt de senaste 50 åren. En programledare kan mycket väl tala en regional standardsvenska, och ibland kan man höra att någon inte har svenska som modersmål.


Att i det här läget av ökad språklig variation i offentliga sammanhang föreslå ett nytt gemensamt uttal är en rolig tanke, men en tanke som ingen bör ta på allvar.


Bakom konstruktionen av det här nya riksspråket ligger dagens språkliga variation. Jag har lyssnat på en inspelning som ligger på nätet. Inspelningen visar upp en blandning av olika uttal. Detta uttal skulle få svenskar mäkta med att lära sig. Och mycket viktigare: ingen, absolut ingen, skulle identifiera sig med det.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Språkrådet och Språktidningen har publicerat nyordslistan för 2016. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva och fortsätta att användas?
 annonsblockerare
 blåljuspersonal
 det mörka nätet
 egenanställningsföretag
 enkortsdator
 fomo
 frågestrejka
 förstärkt verklighet
 gigekonomi
 influerare
 korsspråkande
 lånegarderob
 matsvinnsbutik
 mukbang
 pappafeminist
 poke
 preppare
 samlarsyndrom
 ställa frågor
 uberisering

Fråga mig

101 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9
10
11 12
13 14 15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se