Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom en grupp beskrivs och räknas upp i löpande text, är det naturligt att rangordna med det mest näraliggande och högsta status först och det minst betydande sist, nog ofta utan djupare avsikt. 

Ett aktuellt exempel från början av april är den fasansfulla attacken i Gaza på en matkonvoj från hjälporganisationen ”World Central Kitchen”, där sju civila hjälparbetare dödades. De sju omkomna var från Australien, Canada/USA, Storbritannien (3 pers.), Polen och en palestinier. Att notera: fem från engelskspråkigt land, en polack och en arab. 

Jag gjorde en enkel granskning i sex tidningar från tredje land för att få ett mönster kring i vilken nationalitetsordning, som de omkomna presenterades på nyhetsplats. Tidningarna var Svenska dagbladet (SE), Die Welt (DE), Liberation (FR), l’Humanité (FR), Der Standard (AT), Irish Daily Mirror (IE).

Ordningen för omnämnande i de olika tidningarna blev:

- för palestiniern (arabiska): nr 7, 6, 4, ej omnämnd, ej omnämnd, 7

- för polacken (polska): nr 3, 2, 2, 2, 6, 5

- för engelskspråkig nationalitet: alla övriga platser

Slutsats: Palestiniern, som var fordonsförare i konvojen (en synnerligen viktig uppgift med lokalkännedom i en krigszon) hamnade med stor och trist marginal på sista plats och blev klart mest marginaliserad av ett litet utsnitt inom europeisk press.

Eftertanke: Språket avslöjar större fördomsfullhet både bland journalister och läsare än vi vill medge. Engelskt folk är helt enkelt finare än de andra!

Till och med inför döden är vi ännu alla olika!

Lars Fredriksson

Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:

Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmström, forskare vid KTH/Stockholm och Chalmers/Göteborg, genomförde hösten 2023 en studie bland 2 000 teknikstudenter. Studenterna deltog i en introduktionskurs i programmering och delades slumpmässigt in i antingen en engelskspråkig eller en svenskspråkig version. De studenter som läste en kurs där undervisningsspråket var engelska presterade signifikant sämre. De hoppade dessutom av utbildningen i mycket högre utsträckning än studenter som läste exakt samma kurs på svenska. Studien bekräftade handgripligen tesen att man lär sig bäst på sitt modersmål.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbladet 13/1 2023 [1], Magnus Henreksons tacktal 22/4 2023[2], Catrin Lundströms artikel ”Nu blir engelskan ett hot mot demokratin”[3] i Aftonbladet den 2/8 2023, Olle Bälters/Viggo Kanns/ Chantal Mutimukwes/Hans Malmströms omfattande undersökning[4], som visade att svenska studenter förstår betydligt mindre om de undervisas på engelska än på svenska liksom Ola Håkanssons/Peter Svensson bok ”På engelska förstår jag ungefär”.[5]

Betecknande nog förekommer en liknande diskussion i en del andra västeuropeiska länder. Det tyska högskollärarförbundet tog ett uttalande [6]i januari 2024, i vilket det betonade vikten av det nationella språket inom den högre utbildningen. Nederländska universitet vidtar åtgärder för att begränsa utbudet av engelskspråkiga kurser.[7] Den flamländska delstatsregeringen i Belgien har beslutat blockera fler masterprogram på enbart engelska. [8]Norge ställer språkkrav på utländska forskare.[9] Även i engelskspråkiga publikationer diskuteras problemen med engelskans alltför dominanta ställning inom den internationella forskningen och utbildningen. [10]

Språkförsvaret har alltsedan sitt bildande 2005 uppmärksammat och följt anglifieringen av högskolan i Sverige. På Språkförsvarets webbplats finns ett omfattande arkiv över språksituationen inom den svenska högskolan [11]liksom i Norden [12]och världen i övrigt. [13] Språkförsvaret skickade ut ett rundbrev till Sveriges universitet och högskolor den 8 juli 2006 [14]för att kartlägga språksituationen. Medlemmar i Språkförsvaret utarbetade ”Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan” [15]den 12 oktober 2007. I samband med utarbetandet av detta dokument fungerade ett antal icke-medlemmar och utbildare inom den svenska högskolan som bollplank. Den 4 oktober 2008 genomförde Språkförsvaret seminariet ”Svenska språkets ställning i en mångspråkig värld” i ABF-huset, Stockholm, som samlade 80 deltagare.  På seminariet deltog även talare från Danmark och Norge. Den 23 februari 2010 gjorde Språkförsvaret en JO-anmälan, ”Angående krav på engelska i samband med universitetens anställningsansökningar och befordringsärenden”. [16]Justitieombudsmannen tillstyrkte denna anmälan, varvid rätten till att rätten till att skriva anställningsansökningar och rätten att bedriva befordringsärenden på svenska garanterades. Denna JO-anmälan hade i själva verket skrivits av en verksam universitetslärare och forskare.

Det är en mycket glädjande utveckling att förhållandet mellan svenskan och engelskan inom den högre utbildningen i Sverige återigen diskuteras på allvar och att denna debatt har initierats av de som själva är verksamma inom högskolan. Vi får se vart det leder.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.

– Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju helt naturligt att ett språk förändras när det kommer till ordförråd och grammatik. Det jag tycker är mer oroväckande är de domänförluster som vi kan se idag, när svenska inte alls används inom vissa områden. Det har till exempel uppmärksammats mycket inom högre utbildning.

När engelskan ersätter svenskan bidrar det till att språket tunnas ut och viktiga ord och begrepp försvinner. Han jämför med när jordbrukssamhället gick över i industrisamhälle, då urbaniseringen blev ett hårt slag för dialekterna.

– De genuina dialekterna kan vi inte få tillbaka. På samma sätt är det här.”

Läs vidare här!

(Denna nätdaagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen i realtid - behöver vi då fortfarande ett andra främmande språk som obligatoriskt ämne i skolan?" sade Kretschmann till Tagesspiegel. Eftersom rättstavningsprogram kan korrigera allt, har även stavningskunskaperna blivit ifrågasatta. Martin Ballaschk anser att detta är ett dåligt argument i sin kommentar:

"Datorer är också mycket bättre på att räkna än vi är - vilket inte borde vara ett skäl att avskaffa matematiklektionerna. Matematik handlar ju om mer än att bara räkna och språkinlärning handlar om mer än att bara översätta."

En förståelse på en kulturell nivå skulle utökas genom språk, eftersom varje språk har olika strukturer och nyanser:

"Genom att lära oss ett annat språk fördjupar vi oss i talarens tankesätt och förstår. Kort sagt: språk är tänkande och tänkande är kultur."

De som är mer bekanta med sina motparters meningsvärldar kommer att kunna närma sig dem lättare för att förstå deras problem och förbättra chanserna till framgång för kompromisser. (Se vidare Tagesspiegel)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

På Sveriges Radios webbplats  står följande:

"Upptäckten är över 2000 år gamla och ovanligt välbevarade trots det vulkanutbrottet Vesuvius som lämnade staden i aska".

Men på dessa få ord finns flera grammatikfel och ett sakfel:

- Ordet "upptäckten" är singularis men "gamla" och "välbevarade" är pluralformer.

- Som meningen är formulerad står det att upptäckten är 2000 år gammal men då vore det knappast en nyhet. Du menar nog att det som upptäckts är 2000 år gammalt.

- Det står "trots det vulkanutbrottet Vesuvius som lämnade staden i aska."  

  *ordet "det" ska vara "att" men meningen blir inte rätt ändå

  *det är inte ett vulkanutbrott som heter Vesuvius utan det Vesuvius som hade ett utbrott

  *ett sakfel för det är inte trots askan utan tack vare askan som mosaiken mm bevarats i gott skick under 2000 år.

Du måste lära dig både grammatik och mer om det du skriver om. Vi måste alla hjälpas åt att bevara det svenska språket så att det går att kommunicera med varandra.

Hälsningar

Annika Rullgård

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång och dikt 2024-04-14

Söndagens svenskspråkiga sång

Sara Eng - Trollkarlen från Indialand 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Den norske viking som grundade Limerick

säkert samma dag, samma timme fick

idén till ett rim

och simsalabim

hele verden begynte å rimme slik.

Ebbe Schön

(Denna nätdagbok är knuten till näterket Språkförsvaret)

Och denna "verksamhet", som också förstör elevernas kunnskaper i samt känsla för att vilja använda det svenska språket, betalar samtliga svenska skattebetalare för via skatten (skolpengen).

Enligt den svenska språklagen från 2009 så har det allmänna, det vill säga skattefinansierad verksamhet så som skolan, ett särskilt ansvar för att det svenska språket används och utvecklas. När det gäller IES "verksamhet" har jag endast en sak att säga när det gäller denna punkt. "Kyss mig! - Ju snabbare vi blir av med språkförstörande och betygsfuskande parasiter som IES, desto bättre".

Sunt förnuft

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)